I vår familj är det lite av en käpphäst att i största möjliga mån äta och handla ekologisk mat. Sedan jag fick ett eget ”hushålle” för sisådär trettio år sedan så har det känts viktigt att gå i spetsen för det ekologiska. Varför?

Jo, dels tror jag faktiskt att det bottnar i att jag har en grundrädsla för gift. Jag vet, ett luddigt begrepp det där. Som barn vågade jag inte gå in i köket på ett dygn efter att mamma en gång hade permanentat håret på min mormor där. Jag vågade heller inte doppa armarna i diskvattnet utan att skölja väldigt noggrant men rent vatten efter. Diskmedel var ju giftigt. Så att äta saker som någon sprutat gift på… Otänkbart om man kan undvika.

Småningom formulerar intellektet sådana tankar som att ekologiskt säkert är bättre för miljön, våra kroppar och alla de som föder upp och odlar. Det är alldeles säkert bättre för djuren som hålls ekologiskt och kanske mår också grönsakerna bättre under sitt liv fram tills vi äter upp dem.

Ja, det intellektuella resonemanget stämmer bra med gifträdslan – som paradoxalt nog har förminskats med tiden, trots att jag nu vet hur mycket elände konstgjorda kemikalier kan ställa till med. Kanske sker ett slags avtrubbning med tiden.

I dag var jag och gjorde en liten mellanhandling på ICA. Vi är en stor familj och jag tittar sällan på prislappen så länge jag kan betala. I dag tittade jag till i alla fall, för det kändes så dyrt. Flera av de få varor jag köpte var dubbelt eller till och med mer än dubbelt så dyra som den icke ekologiska varianten.

Jag köper dem ändå, för att jag kan.

För att vi som kan måste gå främst.

För att det är den ekologiska varan som skall bli ”den vanliga” och den kemikaliemanipulerade vara undantaget.

För att det inte ska fortsätta vara en skiljelinje mellan dem som kan och inte kan köpa ekologiskt.

För att vi och jorden vi odlar ska kunna andas och vibrera med hög energi. För att det är det enda logiska!

Men det är INTE OK att det ska vara så stor prisskillnad! Kanske är en del matvaror för billiga och helt klart en del ekologiska dito för dyra.

Det vi har lagt på mat under trettio års tid med en familj med fem barn hade tagit oss på många resor runt i världen eller kunnat klä oss i dyra designkläder. Men när jag sätter tänderna i den saftiga ekologiska apelsinen som vi just nu har fått hem direkt från en gård på Sicilien, eller när jag vet att jordbrukaren som odlat potatisen värnar om det naturliga kretsloppet och ger mig en förstklassig potät, då känns valet inte alls som något uppoffring. Det är en prioritering vi gör och den bidrar med en känsla av grundad tillfredsställelse.

Foto. Märta Hilmarch

/Karin